Sverige står nu inför två nya minst sagt kraftfulla samhällsrisker på grund av AI. Ett alltmer intelligent AI kommer leda till mycket stor arbetslöshet. Läs eller lyssna vidare.

Nu gäller det denna fantastiskt och fruktansvärt intelligenta AI. Superintelligens väntar runt hörnet. Ett samhälle som vill hålla ihop måste förbereda sig. Det gäller att skapa trygghet för individer och familjer.

> Risken är inte liten att en mycket stor arbetslöshet leder till extrem nationalism som få egentligen önskar. Hur kan ett samhälle se ut om det upplevs som enda utvägen?

I kölvattnet av ett allt intelligentare AI, inom kort Superintelligens, som skapar riktig massarbetslöshet.

Man måste förstå AI:s destruktiva kraft för att inse att medborgarlön är absolut nödvändig. Man måste vara förberedd om det går riktigt illa. För i så fall går det fort. Det går inte att sticka huvudet i sanden därför att frågorna är så komplicerade och obehagliga.

Detta är mer än en påtaglig risk, enligt världens mest insatta AI-forskare och ledarna för de få amerikanska företagen som leder utvecklingen mot Artificiell Superintelligens. Många av dem anser att AI:s genomslag redan blir avsevärt kraftigare om två år från tidig höst 2025.

Det talas om AI 2027. Då börjar AI rekordsnabbt bli alltmer intelligent. Den tidpunkten definieras som take-off mot Superintelligens av många av dem. Då börjar AI kunna ta över alltfler kognitiva jobb — än är det lugnet före stormen, enligt dem.

Och många av dem uppskattar att Superintelligens anländer inom eller om tio år. Geoffrey Hinton, som fick Nobelpriset 2024 i fysik för att ha utvecklat grunden för AI, de neurala nätverken, tror att det inträffar om 5 till 20 år. Tidigare trodde han att det skulle dröja mellan 30 och 50 år.

Denna superintelligenta AI som definieras som att AI är skrämmande intelligentare inom alla kognitiva områden än den smartaste människan inom varje område. Och det av alla som någonsin levt.

Det är då AI kommer att kunna komma på science fiction-vetenskapliga upptäckter, som till exempel att lösa klimatkrisen, skapa ren energi som är gratis, att kunna bota alla cancerformer och hur väldigt billigt rena saltvatten från salt som säkerställer hela världens behov av dricksvatten så länge haven är kvar. Med mera.

Det presenteras som en självklarhet av ledarna för dessa AI-företag och ingen motsäger dem. Det är sålunda värt risken att världen utsätts för en kris som kan bli existentiell, men om det i en annan publicerad artikel. 

Det är Perplexity, OpenAI, Anthropic, Google DeepMind, Meta och Elon Musks xAI i full galopp för att vinna i upploppet mot Superintelligens. 

Att detta hot inte existerar för ansvariga svenska politiker och agendasättande svenska media är genuint underligt och sorgligt. Det är som om de tror de kan styra framtiden och därför kan de strunta i verkligheten som den är. Men det måste göras som kan göras för att så gott det går mildra de destruktiva konsekvenserna. Om utfallet blir så olyckligt som det förutspås bli av AI-forskare. 

Det handlar om att vara redo om det värsta inträffar. Samhället måste stå på så stabil fot det går om det händer.

De kunnigaste inom AI anser alla att ett alltmer intelligent AI kommer leda till enorm arbetslöshet vilket inte bara kan innebära katastrof för individer och familjer men också orsaka denna synnerligen betydande sociala instabilitet och djupt splittrande konflikter i landet.

Så fungerar samhällen, det visar historien om och om. Det är lagbundet när det sociala och ekonomiska systemet utsätts för fruktansvärd stress, så fungerar också det svenska. Men här är uppfattningen att det svenska är ett undantag. Så verkar det i varje fall.

Uppfattningen, enligt de mest insatta, är att nästan alla kognitiva och även fysiska arbeten kommer försvinna på sikt. Tänk 20 eller 50 år. Inte ett eller två år. Tiden går reptilfort. Perspektivet måste vara långsiktigt hållbart.

Här förklarar Geoffrey Hinton på fem minuter hur minst sagt osäker situationen är när det gäller hur AI kommer påverka arbetsmarknaden. Han är en av alla kunniga som anser att nästan alla människojobb kommer upphöra att existera i en inte avlägsen framtid på grund av Superintelligens. Om han ska rekommendera ett yrke för framtiden är det att bli rörmokare.

Ilya Sutskever är tillsammans med Geoffrey Hinton nog viktigast för att ha utvecklat dagens AI som vi använder den — det handlar om chatboten ChatGPT — och han är av samma åsikt som Hinton. Sutskever var ansvarig för att utveckla just den stora språkmodellen GPT med ChatGPT för OpenAI. 

Den offentliga ekonomin drabbas dessutom hårt när kostnaderna blir rejält större för arbetslösheten och skatteintäkterna krymper. Skatteintäkterna som ska fördelas till dem som inte har kommer i så fall snarast implodera. Det finns stora spänningar mellan grupper redan idag. Lägg till detta den nya högst sannolika oerhörda massarbetslösheten.

I tid av kris blir motsättningar mellan olika grupper så avsevärt kraftfullare. Vad händer när ansenliga grupper från den kognitiva medelklassen också behöver stöd från staten och kommunerna och det blir kamp om de pengarna? Det här blir en chock för många ur svensk kognitiv medelklass.

Historien visar, som nämnt, vart det kan leda i värsta fall. Det gäller att se till att alla, verkligen alla, har så stor grundtrygghet som möjligt för att konflikterna ska kunna vara hanterbara om det sker.

Att man inte känner så stor desperation att man till och med kan börja efterfråga en stark ledare som utlovar att hen kan lösa den fruktansvärda nöden. Det här är ett dystopiskt scenario man kan göra film av. Men det är den nya kommande världen, enligt de mest insatta.

Kanske kommer reaktionen när det är sent, kanske för sent. Som med insatserna mot gängbrottsligheten. Varför är svenska politiker så långsamma när det gäller visa samhällsproblem av väldigt stor betydelse? 

En annan teori, varför det inte existerar som hot, är nog att det skulle orsaka panik. Därav detta gjutjärnslock. Om det är något svensk medelklass inte klarar av så är det kollektiv otrygghet. Vad tror du?

Den moderna svenska etablerade kollektiva självbilden har varit att alla samhällsproblem går att lösa, det tar i några fall bara lite tid. Lösta blir de. Det är bara att studera hur ansvariga politiker pratar om gängbrottsligheten. Men den verkar alltmer dunsta bort och en kollektiv rädsla verkar istället definitivt sprida sig. 

”Vi vet erfarenhetsmässigt från andra länder att det tar ungefär tio år att varaktigt få kontroll över kriminalitet av det här slaget. Vi är två år in på vår tioårsresa”, sade justitieminister Gunnar Strömmer i januari 2025.

I början av november 2025 presenterade Gunnar Strömmer nya siffror på hur många som anses vara gängkriminella, alltså personer som begår allvarliga, ibland systemhotande, brott över tid. Cirka 17 500 och ungefär 50 000 med koppling dit. Han såg mindre optimistisk ut än vanligt. Polisens uppskattningen var att den inte minskat trots många nya polisiära befogenheter.

Ett sidospår.

När ny teknik introducerats tidigare, som ångmaskinen eller Internet, har det lett till nya yrken som bidragit till mer effektiv produktion och mer avancerade produkter, vilket lett till nya yrken med högre inkomster. Det gick långsamt i det förra fallet och snabbt i det senare. De var redskap för människan vilka skapade villkor för nya jobb, med högre produktivitet med högre inkomster.

Men AI kommer snart att också kunna göra den stora merparten av de nya kognitiva jobben, anser bland annat Geoffrey Hinton, och han är inte knuten till något företag (men jobbade tidigare för Google) och ägnar sig numera åt att försöka få världen att förstå riskerna med och konsekvenserna av särskilt den annalkande Superintelligensen. 

Uppfattningen enligt de som skriver i och uttalar sig i tongivande media, här ingår ansvariga svenska politiker, är att det kommer nya kognitiva jobb. De få gånger det står om AI:s konsekvenser. Därför behöver frågan inte ens diskuteras eller utredas grundligt. Ett politiskt icke-beslut är också ett beslut. Hinton ställer den retoriska frågan: ”Vilka är de nya jobben i så fall?”

Det här handlar om hur betydelsefullt det blir med medborgarlön för att möta denna nya högst troliga verklighet. Ett långsiktigt hållbart samhälle måste vara förberett.

Medborgarlön är den enda preventiva metoden, menar Geoffrey Hinton och så många av de andra insatta med honom. Bland annat håller de främsta AI-företagsledarna Sam Altman, Elon Musk, Dario Amodei och Demis Hassabis med. Vilka kan veta mer om detta än de? 

Geoffrey Hinton är en av dem som larmat om behovet av medborgarlön utan prövning och krav ett bra tag, men få politiker lyssnar. Han ser numera riktigt nedslagen ut. Den förödande vågen slår snart mot oss, upprepar han om och om.

Anthropics VD Dario Amodei berättade i en uppmärksammad intervju från maj 2025 att arbetslösheten i USA kan bli uppåt 20 procent redan inom fem år.

Detta när AI kan ta över så många grundläggande arbeten inom teknik, finans, juridik, konsultverksamhet och andra arbeten liknande de yrkeskategorierna. Om motsvarande förhållande gäller för Sverige kan det betyda omkring 25 procents arbetslöshet här eftersom den är högre här än där i oktober 2025. 

Den sorts introduktionsjobb som nyutexaminerade från universitet får. Dario Amodei tror hälften av de introduktionsjobben kan försvinna inom en handfull år. 

Utöver alla andra praktiska yrken som kan försvinna, som exempelvis taxichaufförer — redan nu kör fler än 2000 helt självkörande taxibilar runt i några städer i USA för Google-företaget Waymo, inom kort tillkommer Teslas — och snart kommer samma sak gälla för de som kör bussar och lastbilar, vilka nu testas på USA:s motorvägar. Låt säga att det tar tio år för de yrkena att i mycket stor utsträckning försvinna.

Det gäller även till exempel kundtjänstmedarbetare och dataprogrammerare. Exempelvis Mark Zuckerberg förväntar sig att hälften av all kod på Meta görs av AI redan 2026. Och Dario Amodei har sagt att ungefär 90 procent av koden på Anthropic redan görs av AI. Och så fortsätter det. Men ännu har det inte slagit igenom i så stor utsträckning på andra sorters företag som är beroende av kodare, men skiftet pågår för fullt.

Det drabbar också översättare, tolkar, illustratörer, arkitekter, copywriters, journalister och så vidare och så vidare. Alla kan nog inte förlora jobbet ens på sikt.

Den ökande produktiviteten leder också till att en person kan göra lika som tidigare krävde många anställda. Geoffrey Hinton berättar om en släkting som arbetar på ett stort företag med att ta emot klagomål och skriva svarsmejl. Tidigare var de många på avdelningen. Idag kan ett par göra det. De ber bara ChatGPT om hjälp.

Och allt fler använder exempelvis ChatGPT som psykolog. Man kan till exempel be att den intar rollen som KBT-terapeut eller träna anställningsintervju. Då kan chatboten som jobbintervjuare instrueras att bete sig på olika sätt för att träna dig inför olika scenarier.

Eller varför inte en egen personlig coach som aldrig tröttnar på att motivera dig med de bästa personliga råden och stödet. Genom att noga berätta om dig själv, dina brister och förmågor, kan den bli bäst. Man kan föra personliga och intellektuella samtal med ChatGPT. Du kan be den diskutera AI:s inverkan på arbetsmarknaden på en djup nivå med de bästa expertkällorna, och varför medborgarlön är nödvändig. Hur man skriver en sådan här artikel mycket bättre.

ChatGPT såg världens ljus i november 2022 och Turing-testet avklarades utan att knappt noteras. Då det blev omöjligt att höra skillnaden på en AI-chatbot och en riktig människa. 

Till exempel är högkompetenta forskare — vilket yrke kan inte ryka då? — hotade när AI snart kan utföra den här forskningen själv och bättre med nya hypoteser och teorier, som prövas på ett underlag som mänskliga forskare bara kan drömma om att bearbeta, med egna analyser och egna slutsatser.

Det sker redan, forskare använder ChatGPT på olika sätt, särskilt som kritiska bollplank. Scott Aronsson, professor i quantum datateori vid University of Austin, Texas, har berättat hur han och forskarkollegan nyligen fick kritisk hjälp av ChatGPT5 att skriva en viktig forskarrapport, Limits to black-box amplification in QMA.

Chatboten hjälpte dem att helt enkelt lösa ett matematiskt problem andra forskare gått bet på. De använde ChatGPT5-versionen som kostar 20 dollar per månad.

OpenAI:s Sam Altman säger att hans företag kommer att ha en AI-forskare som redan 2028 kan bedriva självständig forskning. 

Till exempel kan ett läkemedelsföretag använda sig av 100 eller många fler AI-agenter som forskar fram en ny medicin där varje agent motsvarar en superintelligent forskare. Man säger att äldre forskare med stor kompetens kommer fortsätta efterfrågas, de som bäst kan instruera och ha översyn över vad dessa AI-forskaragenter gör. Det handlar om närmare eller om tio år.

Sedan kan mänskliga forskare undersöka om ett nytt läkemedel verkligen fungerar. Men snart behövs inte det heller. Tekniken är på gång där AI kan simulera experimentlabb virtuellt.

Man måste ha ett långsiktigt riskperspektiv.  

Och de — den kognitiva medelklassen — som blir arbetslösa kommer att konkurrera om jobben i bland annat vården. Den kognitiva medelklassen som förlorar jobben kommer i stor utsträckning i så fall bara att ha den sortens ”enklare” praktiska jobb att tillgå.

Och titta på Youtubevideor om hur långt utvecklingen av människoliknande robotar har kommit. Se till exempel några korta filmer med ingenjörer från Boston Dynamics. Det handlar om ett fåtal år, typ fem, menar de som utvecklar robotarna, för att de ska kunna sköta nästan allt i ett hem eller när det gäller att ta hand om äldre. När de jobbar i vården kan de programmeras att prata vilket språk som helst och prata om allt du vill och tycker om. Elon Musk har sagt att en människoliknande Optimusrobot kan kosta så lite som 20 000 till 30 000 dollar.

Denna svenska normalitetsbias som tror att allt i värsta fall förblir mer eller mindre lika för all framtid som nu. 

Från Fortune, som citerar en intervju med Dario Amodei:

”He’s urging consumers and lawmakers to prepare now to protect the nation.”

Och 

”It sounds crazy, and people just don’t believe it”, säger Dario Amodei.

Och lägger till: ”We, as the producers of this technology, have a duty and an obligation to be honest about what is coming. I don’t think this is on people’s radar.”

Google DeepMinds grundare och VD Demis Hassabis, som fick sitt nobelpris 2024 i kemi för en AI-teknik som kan förutsäga nästan alla kända proteiners strukturer — omkring 200 miljoner — menar att AI:s inverkan på samhället blir så mycket större än den industrialiseringen orsakade och detta under en särskilt kort period. Han försöker också få politikerna att förstå vad som håller på att hända men verkar lika nedstämd som Geoffrey Hinton.

Lika oroväckande är vad OpenAI:s VD och grundare, Sam Altman, sade i en intervju i september 2025. Han förutspår att inom 18 månader från då kommer AI att kanske ha en kapacitet som är 100 gånger större än i september 2025. Och hans utgångsvärde är att från ChatGPT:s födelse i november 2022 till september 2025 var kapacitetsökningen 10 gånger.  

Sam Altman berättar i intervjun hur vanliga människor kanske redan i början av 2027 kan skriva in några meningar i ChatGPT och snart har de egna operativsystem och mjukvara som är som Microsoft Office. Det kan leda till att stora företag som säljer mjukvara går under. Ok, låt säga att det sker inom fem år. 

Redan nu kan man be Anthropics Claude och ChatGPT skriva ganska avancerad mjukvara till ganska komplexa appar bara genom att skriva in några promptmeningar som beskriver vad man vill att appen ska göra. Det kallas vibe coding. Inom högst någon minut har man 1000-tals rader kod och snart en ganska avancerad app. Men man måste först jobba med prompterna för att ändra och fixa. Ännu krävs skicklighet och begränsningarna är signifikanta.

På Youtube finns unga killar som under mindre än en dag kopierar appar av startups som värderas till hundratals miljoner kronor. Än är de inte alls lika välgjorda, men om låt säga fem till tio år.

I kölvattnet:

Redan nu är de nationalkonservativa partierna i Europa ordentligt stora. De har under få år kraftigt ökat sina opinionssiffror, till mellan 20 och 30 procent i flera EU-länder. Alternative für Deutschland, AfD, uppmätte 25 procent i en sammanvägd opinionsundersökning i Politico i slutet av augusti, 2025. Ett år tidigare hade AfD 18 procent. Det visar hur fort det går när förutsättningarna är rätt. 2012 fanns inte AfD.

I Storbritannien har det otroliga hänt att Nigel Farages nationalkonservativa parti Reform UK mätte 31 procent den 1 september 2025, jämfört med de konservativas 17 procent och Labours 20 procent. Tre år tidigare hade Reform UK 2 procent.

Samma utveckling har skett i bland annat Italien med Giorgia Melonis Italiens bröder, från 4 procent i valet 2018 till 26 procent i valet 2022, och i Nederländerna där Geert Wilders Frihetspartiet, PVV, som han startade 2006, avancerade från 11 procent i valet 2021 till 24 procent i valet 2023. Men i omvalet 2025 gick PVV kraftigt tillbaka, från 37 till 26 platser i  parlamentet. 

Att holländska vänsterliberala Demokraterna 66, som blev största parti, gick fram kraftigt anses bero på att de lade om invandringspolitiken i restriktiv riktning. Norska Fremskrittspartiet ökade från 11,6 procent i valet 2021 till 23,8 procent i valet 2025.

Inom några få år kommer nationalkonservativa Nationella Frontens Marine Le Pen bli fransk president. Om inget oförutsett händer. Så bör det bli. Hon har varit nära flera gånger redan och det under perioder när ekonomin har varit bra för medelklassen.

Kanske uppstår ett nytt svenskt nationalkonservativt parti som kompletterar Sverigedemokraterna, skräddarsytt för den nya, extremt utsatta, rädda och besvikna medelklassen? Eller så genomgår Sverigedemokraterna ännu en förnyelse och kan attrahera även dem.

Aldrig tidigare under de år Göteborgs universitets SOM-institutet mätt svenskars syn på utvecklingen i landet har det varit så illa som 2024. Då uppgav 75 procent av de över 12 000 tillfrågade att utvecklingen i landet går åt fel håll. Bara nio procent tyckte att den är på väg åt rätt håll. Förutsättningarna existerar redan.

SOM-institutets antologi med 45 forskare, från 2024 av hur vi som kollektiv ser på samhällshoten, döptes till Inferno: ”Bakgrunden är ökande gängvåld, höjd terrornivå, inflation, politiskt missnöje och en på många sätt orolig omvärld.”

Man måste i så fall utgå ifrån den verklighet som existerar — om man vill hindra att Sverige än mer klyvs i två grupper med utbredd misstro mot varandra. Det här gäller de med invandrarbakgrund som inte kunnat integreras.

Det kan definitivt bli plågsamt för landet socialt och politiskt vid framtida djup kris. Motreaktionen kan bli ett större parti med svenskar med invandrarbakgrund som ytterligare cementerar den konflikten med besked.

Jag måste visa hur stor misstron är för tillfället för att kunna visa på hur utbredd ängslan redan nu är. Vilken förödande potential den kan ha. Det här är den så kallade Utmaningen.

Vad kan göras för att vända den utvecklingen?

Göteborgs universitets SOM-undersökningar visar hur attityden mot den avsevärda invandringen varit och är. Det är Marie Demker, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, som 2023 ansvarade för sammanställningen av denna statistik.

Den visar på den överhängande risken. Runt 20 till 30 procent har sedan 1990 svarat och svarar att det är ett mycket dåligt och ganska dåligt förslag att ta emot färre flyktingar. Runt 40 till 60 procent har ansett och anser sedan 1990 att det är ett mycket bra och ganska bra förslag att ta emot färre flyktingar.

2023 ansåg 57 procent att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. 20 procent tyckte det var ett dåligt förslag. Det här gäller flyktingar.

2021 fanns denna enkätfråga med i SOM-undersökningen. Relativt få stödde Sverige som multikulturellt land, om man får tro den. 83 procent ansåg att invandringspolitikens syfte ska vara anpassning till svensk kultur och tradition. Det är känslig och betydelsefull statistik. Den visar ytterligare på hur instabilt samhället kan bli i stor kris.

Hur gå till väga för att krympa gapet? För att på sikt hålla ihop landet. Vilka politiska insatser kan minska det hotet kraftigt? Att detta inte finns som aktuellt problem för ansvariga politiker är lika oroväckande. Det går inte vid denna tidpunkt i historien att låtsas som om det hotet inte finns.

…

Men kanske kan det här bidra: En omfattande, bred, klarvaken och öppen diskussion om en svensk medborgarlön måste tillåtas nu i mäktiga media med de kunnigaste på området. Politiker måste börja diskutera detta i riksdagen, på TV och i tidningar.

Bjud också in de främsta experterna från omvärlden. Så att ansvariga politiker förstår vilken risken är om inget görs — och det är bråttom. Politikerna måste se till att det går att införa medborgarlön snabbt, om det behövs. Hur kan den konstrueras på bästa sätt? Det tar tid utreda.

Då måste också riskerna med Superintelligens och dess inverkan på medborgarna, samhället och arbetsmarknaden diskuteras på samma omfattande och modiga sätt.