Lästid: cirka 8 minuter.
— och en kort bakgrund till den moderna svenska handlingsförlamningen och efterklokheten. Med kritiska exempel.
”Om frihet betyder någonting alls, betyder det rätten att säga till människor vad de inte vill höra.”
Av Timothy Tore Hebb, redaktör och grundare.
Tredje Sidan handlar om avgörande samhällsfrågor, om att de måste kunna diskuteras brett och med kunskap tidigt, för att de politiska besluten ska bli så bra som möjligt för så många som möjligt.
Även om 5, 10, 20 och 50 år, och än längre fram i tiden. För barnen, barnbarnen och generationerna därefter, likt nya länkar, kedjan blir allt längre. Om man nu väljer att ens skaffa barn idag.
Tiden går reptilfort.
Perspektivet: utgångspunkten för analyser och podd-intervjuer är hur ta till vara Sveriges behov i en osäker värld med många riktigt svåra kriser att se fram emot i framtiden.
Hur gärna vi vill, hoppas och tror, återkommer de ständigt. Ett hållbart samhälle måste vara förberett så gott det går.
Men detta gäller också aktuella samhällsproblem som vuxit sig stora, de måste också diskuteras öppet och förutsättningslöst för att hitta de bästa lösningarna. Då måste också de kontroversiella teorierna och analyserna få vara med. Tes, antites och syntes. Det kan bli betydligt värre om det går än mer illa.
Förhoppningen är att artiklar och podd-intervjuer till betydande del kan vara intressanta länge i sin kärna. Ett fokus är att vara kritisk mot det som blivit till någon form av ”kollektiv sanning” utan att ha eller knappt ha utretts eller diskuterats av ansvariga politiker och av experter i tongivande media med olika teorier och analyser.
De här svenska ”kollektiva sanningarna” framträder på något mystiskt sätt plötsligt bara sådär över en natt, plötsligt tycker vi nästan alla lika, tills den kollektiva eftertankens kranka blekhet kastar sig över oss och vi alla plötsligt ihop tycker samma annorlunda. Hårdraget, naturligtvis.
Fokus är på säkerhet & trygghet, identitet, kriminalitet samt samhälle & tillit — de hamnar i topp på vilka frågor som är viktigast för och väcker störst oro hos svenskar. Men kategorierna är breda.
De kunnigaste, ofta forskare, måste kunna diskutera frågorna öppet och villkorslöst även om det känns jobbigt. Trots att vissa till och med svettas och blir irrationellt ilskna, blir överhettade.
De som gör det får inte brännmärkas i olika grad och därmed tystas i media för sina analyser. Det här kanske på totalen inte sker ofta, men att det ens sker har visat sig förödande i åtskilliga fall. Sverige med världens första tryckfrihetslagstiftning från 1766.
Om en forskare får diskutera en avgörande fråga blir det intressant. Tredje Sidan är inriktad på hur samhället kan förbli stabilt och harmoniskt, även i tider av kris.
Hur går det att förbereda att samhället klarar svårare kriser så gott det går?
Djupa kriser återvänder ständigt i historien. Snart slår AI-vågen mot oss. Enligt de mest kunniga i USA, de som verkligen bör veta, de ledande AI-forskarna och de som grundat och leder de främsta AI-företagen, blir det snarare en AI-tsunami. Hur förbereder sig Sverige för den stora risken?
Google DeepMinds grundare och VD Demis Hassabis, tillika AI-forskare och nobelpristagare för det revolutionerande vetenskapliga genombrottet AlphaFold, som vanligtvis är försiktig, är av den uppfattningen. Liksom Geoffrey Hinton, AI:s gudfader och nobelpristagare, som gör otaliga intervjuer för att varna mänskligheten.
Den svenska modellen har varit att det gång på gång, som sagt, inte blir en tidig öppen och robust kritisk debatt kring svåra samhällsfrågor. Därför kan det vara bra med några exempel.
Det har saknats regelverk för att hindra detta. Samtidigt är stora grupper ordentligt nöjda med sina friskolor.
Om metoder med betydande stöd i forskning inte används kan det gå illa. Skolverket har länge kritiserats av många forskare i pedagogik för att i alltför hög grad bry sig om trender och idéer inte sällan utan större stöd i vetenskap.
”För ungefär 30 procent av alla elever är det en rejäl utmaning att lära sig läsa, men med evidensbaserad undervisning och stöd och tillräcklig träning kan nästan alla klara det. Hos några få procent, kring 2-4, kan man räkna med att svårigheterna kommer kvarstå”, sade Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap med inriktning mot lärande och undervisning vid Lunds universitet, i en intervju i Vi Lärare i november 2023.
Hon fortsatte med det minst sagt oroväckande och sorgliga:
”Men idag lämnar över 20 procent av eleverna grundskolan som funktionella analfabeter, vilket i hög grad kan tillskrivas bristen på evidensbaserad undervisning och tillräckliga resurser för att genomföra detta”, sade Agneta Gulz. Hon fick överraskande nog en plats i Skolverkets nya vetenskapliga råd.
Riskanalyser behövs sällan. Och det finns lite att lära av historien. Känslor, trender och ideologi styr för ofta. I världens modernaste land är nästan alla sociala reformer lika möjliga (eller har varit?) bara vi vill tillräckligt. Hårdraget, naturligtvis.
Vad händer om en ny kollektiv självbild, att kritiska samhällsproblem inte kan lösas, rotar sig? När ekonomin blir rejält sämre och arbetslösheten radikalt större.
När utfallet fortfarande kan påverkas.
…
