Därför Tredje sidan.
Lästid: cirka 9 minuter.
— och en kort bakgrund till den moderna svenska politiska handlingsförlamningen och efterklokheten. Med kritiska exempel.
”Om frihet betyder någonting alls, betyder det rätten att säga till människor vad de inte vill höra.”
Av Timothy Tore Hebb, redaktör och grundare.
Tredje Sidan handlar om avgörande samhällsfrågor, om att de måste kunna diskuteras brett och med kunskap tidigt, för att de politiska besluten ska bli så bra som möjligt för så många som möjligt.
Även om 5, 10, 20 och 50 år, och än längre fram i tiden. För de kommande generationerna, likt nya länkar, kedjan blir allt längre. Om man väljer att skaffa barn idag.
Tiden går reptilfort.
Perspektivet: utgångspunkten för analyser är främst hur ta till vara Sveriges behov i en osäker värld med många riktigt svåra kriser att se fram emot i framtiden.
I den moderna svenska självbilden finns en sorts kollektiv känsla om att ekonomin och samhällsstabiliteten till och med kommer förbättras över tid. Det är ödesbestämt.
Hur gärna vi vill, hoppas och tror, återkommer kriser ständigt. Även riktigt svåra. Ett hållbart samhälle måste vara förberett så gott det går. Därför måste kritiska frågor diskuteras rejält tidigt, experterna på områdena måste få stort utrymme och även framföra för tidpunkten kontroversiella analyser, diskussionen måste vara öppen.
Då när det går att påverka utfallet.
Men detta gäller också aktuella samhällsproblem som vuxit sig stora, de måste också diskuteras rejält, öppet och förutsättningslöst av de kunnigaste för att hitta de bästa lösningarna. Då måste även de kontroversiella teorierna och analyserna vara med. Det kan bli betydligt värre om det går än mer illa.
I Sverige finns det inga riktiga forum för detta. Även om webb-tidskriften Kvartal kan ha intressanta artiklar. Men deras perspektiv rör sig mycket brett. De är sällan specifikt fokuserade på Tredje Sidans ämnen och vinklar.
Förhoppningen är att artiklar till betydande del kan vara intressanta länge i sin kärna. Ett fokus är att vara kritisk mot det som blivit till någon form av ”kollektiv sanning” utan att ha eller knappt ha diskuterats av ansvariga politiker eller av experter i tongivande media med olika gedigna analyser. Utan att det finns kunskap att stå på, som expertutredningar.
Fokus är på säkerhet & trygghet, identitet, kriminalitet samt samhälle & tillit — de hamnar ofta i topp på vilka frågor som är viktigast för och väcker störst oro hos svenskar. Men kategorierna är breda.
Särskilt: Hur går det att förbereda att samhället klarar svårare kriser så gott det går?
Djupa kriser återvänder ständigt i historien. Snart slår exempelvis AI-vågen emot oss. Enligt de mest kunniga i USA, de som verkligen bör veta, de ledande AI-forskarna och de som grundat och leder de främsta AI-företagen, blir det snarare en AI-tsunami. Hur förbereder sig Sverige för den riktigt stora risken? Inte alls.
Google DeepMinds grundare och VD Demis Hassabis, tillika AI-forskare och nobelpristagare för det revolutionerande vetenskapliga genombrottet AlphaFold, berättar frekvent om den vidunderliga förändring vi mycket snart är på väg in i, enligt honom. Hans AI-företag kan bli först att ta oss in i det superintelligenta tidevarvet. Men Anthropic och OpenAI är konkurrenter. Flera av de mest initierade tror nu att den stora förändringen påbörjas redan 2027.
Demis Hassabis i en intervju från januari 2026: ”It is going to be an age of disruption, just like the industrial revolution was. Maybe 10 X of that, which is kind of unbelievable to think about, and maybe 10 times faster. So I usually describe it is going to be 10 times bigger and 10 times faster than the industrial revolution. 100 times bigger. I say this to everyone.”
Geoffrey Hinton, AI:s gudfader och även han nobelpristagare, och Anthropics medgrundare och VD, Dario Amodei, gör numera otaliga intervjuer och håller tal på tal för att varna mänskligheten för de existentiella riskerna och hur detta hotar jobben, särskilt kognitiva medelklassjobb framför datorer. Vi är inte förberedda alls. Det är som om de inte existerar alls. Är det en global kollektiv förträngning?
Den svenska modellen har varit att det gång på gång, som sagt, inte blir en tidig öppen och robust kritisk debatt kring svåra samhällsfrågor. Därför kan det vara bra med några fler exempel.
Det har saknats regelverk för att hindra detta. Samtidigt är stora grupper ordentligt nöjda med sina friskolor. Men detta handlar om att friskolereformen genomfördes utan en omfattande statlig utredning. Det är det som är huvudpoängen.
”För ungefär 30 procent av alla elever är det en rejäl utmaning att lära sig läsa, men med evidensbaserad undervisning och stöd och tillräcklig träning kan nästan alla klara det. Hos några få procent, kring 2-4, kan man räkna med att svårigheterna kommer kvarstå”, sade Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap med inriktning mot lärande och undervisning vid Lunds universitet, i en intervju i Vi Lärare i november 2023.
Hon fortsatte med det minst sagt oroväckande och sorgliga:
”Men idag lämnar över 20 procent av eleverna grundskolan som funktionella analfabeter, vilket i hög grad kan tillskrivas bristen på evidensbaserad undervisning och tillräckliga resurser för att genomföra detta”, sade Agneta Gulz. Hon fick, kanske överraskande, en plats i Skolverkets nya vetenskapliga råd.
Det kommer inte kunna byggas mycket, bra och tillräckligt billigt när kring 900 000 står i bostadskön till en hyresrätt i Stockholmregionen. När fastighetsbolagen i princip saknar krav och utbudet är så oerhört större än efterfrågan.
För dem återstår enkla och lågbetalda jobb, om ens ett jobb. De saknar inte sällan sociala färdigheter och det svenska språket. Och så nu den högst sannolika bastanta AI-vågen som kan utplåna massor av jobb, särskilt på sikt.
Riskanalyser behövs sällan. Och det finns lite att lära av historien. Känslor, trender och ideologi styr för ofta. I världens modernaste land är nästan alla sociala reformer lika möjliga (eller har varit?) bara vi vill tillräckligt. Hårdraget, naturligtvis.
Vad händer om en ny kollektiv självbild, att kritiska samhällsproblem inte kan lösas, rotar sig? När ekonomin blir rejält sämre och arbetslösheten radikalt större.
När utfallet fortfarande kan påverkas.
…
Här går det läsa en del om mig.
